kvävas långsamt till döds
Nej inte riktigt. Jag gjorde ett korkat misstag i onsdags och hittade en matdosa på golvet som hade legat och pyrt till sig. Jag är attackallergisk mot mögel och i vanliga fall brukar jag vara superpetig med att inte matrester ska ligga framme (sen att jag är totalt kass på att städa i vanliga fall och min lägenhet är en enda stor allergihärd gällande kvalster och damm är en annan sak. Men inte en enda mögelspor brukar kunna hittas!)
Men tydligen hade jag missat denna lilla matlåda. När jag öppnade den så poffade ett litet grått moln från den och självklart skulle jag råka andas in i precis det ögonblicket *facepalm*
Och ja, så nu är mina lungor är trasiga i en obestämt framtid. Varje gång jag springer tjugo meter till bussen dör jag, varje gång jag städar och river upp damm dör jag, varje gång det är minusgrader och jag råkar andas lite för djupt in dör jag. Och vi ska inte prata om vad som händer när det går förbi någon som har på sig en halv flaska parfym.
Och istället för att gå till läkaren för att få kortison insprutat i lungorna så väljer jag att dö några gånger.
Men jag överlever tack vare timjante och Vitamin-C brustabletter! Jag trodde inte på det först när jag googlade efter huskurer men de är faktiskt luftrörsutvidgande. Och eucalyptus-tuggumi (blä) och kallt vatten fungerar asbra i brist på annat, men är plågsamt. *poff* och lungorna slutar krampa. Asbra.
Förra gången jag fick mögelastmaattack så tog det nästan två månader innan mina lungor var fit for fight igen (och att jag var tvungen att ge upp rökningen). Men det var när det hade kommit in mögel i tvättstugan och det tog ett par veckor innan jag förstod det och tvättade om alla mina kläder och hängde de uppe i min lägenhet på tork istället. (Sen fick vi en torktumlare av hyresvärden ^^). Så detta kommer nog inte ta lika lång tid.
Snart är jag fit for fight igen, men tills dess kommer jag vara oerhört gnällig och lite extra hatiskt mot allt.
Och jag måste verkligen städa oftare så jag inte blir attackallergisk mot damm också.
Men tydligen hade jag missat denna lilla matlåda. När jag öppnade den så poffade ett litet grått moln från den och självklart skulle jag råka andas in i precis det ögonblicket *facepalm*
Och ja, så nu är mina lungor är trasiga i en obestämt framtid. Varje gång jag springer tjugo meter till bussen dör jag, varje gång jag städar och river upp damm dör jag, varje gång det är minusgrader och jag råkar andas lite för djupt in dör jag. Och vi ska inte prata om vad som händer när det går förbi någon som har på sig en halv flaska parfym.
Och istället för att gå till läkaren för att få kortison insprutat i lungorna så väljer jag att dö några gånger.
Men jag överlever tack vare timjante och Vitamin-C brustabletter! Jag trodde inte på det först när jag googlade efter huskurer men de är faktiskt luftrörsutvidgande. Och eucalyptus-tuggumi (blä) och kallt vatten fungerar asbra i brist på annat, men är plågsamt. *poff* och lungorna slutar krampa. Asbra.
Förra gången jag fick mögelastmaattack så tog det nästan två månader innan mina lungor var fit for fight igen (och att jag var tvungen att ge upp rökningen). Men det var när det hade kommit in mögel i tvättstugan och det tog ett par veckor innan jag förstod det och tvättade om alla mina kläder och hängde de uppe i min lägenhet på tork istället. (Sen fick vi en torktumlare av hyresvärden ^^). Så detta kommer nog inte ta lika lång tid.
Snart är jag fit for fight igen, men tills dess kommer jag vara oerhört gnällig och lite extra hatiskt mot allt.
Och jag måste verkligen städa oftare så jag inte blir attackallergisk mot damm också.
Kommentarer
Trackback
