Lite hemligt småkär

I M. Night Shyamalan. 

Eller snarare i hans filmer.


Tittade på the Village häromveckan och det är nästan så den puttade ner Lady in the water som min favoritfilm.

Själva filmandet. De plötsliga vändingarna, valet av skådespelare (det faktum att han väljer method actors, fantastiskt. De bästa sorternas skådespelare). Scenografin, detaljerna. Allt så är amazing. 
Och historierna.

Undrar hur det ser ut i hans huvud egentligen? Hans filmer gör alltid att jag har ett behov att filosofiera i några dagar. Till och med "the happening", som var en ganska simpel film egentligen. Det handlade om att växter fick för sig att hämnas på människor. De började utsöndra ett fermon som gjorde att folk helt plötsligt fick en så stark instinkt att ta livet av sig att de dog omedelbart. Väldigt simpelt och ett garanterat recept på en b-film eller hur? 
Men inte som han gjorde den, den var fantastisk att jag var tvungen att grubbla över det i några dagar. 


Okej fine, Signs kanske inte var den bästa filmen någonsin, så allt han rör vid blir inte till guld.  Och det är lite ologiskt att aliens som lider av en akut kontaktallergi mot vatten väljer att invadera jorden som består till största delen av denna vätska. MEN det är en väldigt snygg film, det kan ni inte säga något emot. Mästerligt redigerat.

 

Anyway, what can I say? Jag är svag för människor med ett häpnadsväckande sinne. Om det så är intelligens eller kreativitet eller bara galenskap. 
Och för människor som får min hjärna att gå igång på världens mysterium.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0