Flaschbacks

Jag har lite flashbacks från högskolan just nu.
Vi har fått i uppdrag att genföra en dum it-utbildning på jobbet. Alla lärare i Borås Stad ska vara godkända i något som kallas PIM (som jag glömt vad det står för, men nått om IT antar jag).
Grejen är den att det är så dumt, så jag har vissa stunder förträngt att den existerar.

Det är bra att det finns för de personer som inte har en datorvana, men för vi som är födda senare än 1985 och har växt upp med datorer överallt. Vi behöver inte lära oss att om vi trycker på det röda krysset i högra hörnet så stängs programet av.

Nej.

Så jag har roat mig med att gå emot varje uppgift och göra det större och mer komplicerat än vad jag behöver. Som när vi skulle göra en powerpoint och vi skulle antagligen ha med en animation (där bilderna byts på olika sätt) och en bild som vi hade gjort om i något redigeringsprogram. Jag gjorde animinationer, samtliga bilder redigerade jag i mitt redigeringsprogram till såna där super arty-bilder och så gjorde jag två gif-bilder (och ett kollage).

Nu skulle vi ha gjort en liten kortfilm med bilder och en berättarröst.

Skittråkigt!

Så jag samlade några kompisar och spelade in en Zombiefilm! Mycket mer inspirierande.
Men jag hade glömt att filen bara fick vara 12mb stor. Så min fina film som jag redigerade i två dar (gjorde egen musik och allt) råkade bli lite för stor (55mb) och gick inte att skicka in.

Så jag skickade in den okonventerade filen och samtidigt förklarade att jag glömde begränsningen men hoppades på överseende för jag hade lagt ner så mycket tid på den. Problemet är nu två.

1 jag får inte godkänt för den är för stor.
2 hon kan inte öppna den för att hon inte använder moviemaker.

Vilket för mig till ämnet om flaschbacks till högskolan.
Jag vet att den är inskickad och jag vet att jag kanske inte får godkänt. Så istället för att logga in och se om jag är godkänd eller inte. Så väljer jag att totalt ignorera det. Precis som under högskoletiden.

Mitt handlande är en mänsklig reaktion som bygger lite på schördingers teori om att antagligen är något eller så är det inget och man vet inte vad det är innan man har sett det. Den där sista biten i teorin brukar folk glömma bort och tolkar helt felaktigt att teorin handlar om att det finns ett magiskt parallelt universum där saker är både och samtidigt.

Vilket är absurt och inte alls så han menade, han menade med att katten antagligen är död eller inte död med att man inte vet försen man har öppnat lådan.

Men det känns just nu bra att inte veta.
För jag orkar inte engera mig i att göra ett tråkigt bildspel när jag har lämnat in en awesome film.

Men precis som under högskoletiden måste jag man up och titta efter om den där djävla uppgiften är godkänd eller inte. För den måste ju göras.

Men inte idag
*sneakyface*

Åkerspöke goes överambitiös.

Mitt födelsedagstema: Löjliga mängder kakor.

Jordnötskakor, tranbärskakor (stod russinkakor i receptet men russin är tråkiga), kanelkakor, havreflarn, biskvikakor, honung/citronmuffins med fluff, kardemummakakor, choklad/vaniljkakor, nötkakor, blandad torkadfruktkakor, syltkakor, drömmar, klassisk gräddtårta (hallon/blåbärsfyllning) och fransk chokladtårta med nutellafyllning och vitchokladfluff (eller vaniljfluff har inte bestämt mig).

Alltså, det här temat var en sån där grej som var en bra ide i teorin, men efter att ha bakat allt utom tårtorna så känner jag nu att jag aldrig aldrig aldrig kommer göra om det här.

Nästa år får folk EN tårta.

Fast en skitstor!

 

JA! En löjligt stor tårta! Med skitexlusiv fyllning!

 

(Åkerspöke lider av det kroniska "I never learn"-syndromet).


Fest idag!

Fast först måste jag klä på mig, äta frukost, ta mig till systemet strax efter tio. Ta tåget till Skene, hänga på enas jobb, shoppa på billighetsaffär med ena när hon slutat jobbet klockan ett, åka tillbaka till borås. Åka hem, byta om, ta bussen mot Fristad och sen festa klockan sju.

 

Problemet är den att tack vare att västtrafik inte prioriterar utivischan-trafik så där en lördag så går busstiderna inte riktigt ihop.

Det gör mig lite besvärad. Jag är vanligtvis väldigt skillad i att organisera upp min dag.

 

Men nu är det lite luddigt på vissa ställen. Som hur jag tar mig hem från Skene.

 

Men det löser sig!



Vad gör man inte för billiga överdragsbyxor (som jag hoppas finns där).


Träningspepp

Efter en dålig start efter juluppehållet där jag har haft noll motivation och släpat mig till gymmet några få gånger. 

(innan var jag på gymmet fyra dagar i veckan) och denna veckas avbrott från gymmandet (förkyld) har den dåliga hållningen med tillhörande nack och ryggont kommit tillbaka.

Men också psykiskt märker jag av att jag lagt ner träningen. Har en obehaglig känsla av att det klias på insidan av huden! 
Så nu är det definitivt dags att börja träna seriöst igen! 
fyra (fem om jag orkar) dagar i veckan tills det känns lika naturligt som att andas (igen).

Så för att peppa mig lite så tänkte jag skriva upp veckans träningsplan.

Måndag - styrka + 20min kond
Tisdag - vila 
onsdag - Vattenzumba
Torsdag - Styrka + 20 min kond
fredag - 50 min kond
Lördag - styrka - 20 min kond
Söndag - vila 

(eller vila lördag och träna söndag, beroende på vad jag känner för).

 

Nu jävlar, nu kör vi!



Finbesök

Lilla Albin

Jag har haft besök hela helgen av fina Isabelle med klon.

 

Jag vet inte riktigt det här med barn... Ja, jag vill ha barn..
Men...

Bäbisar är så förbannat tråkiga. De är söta ja, men de är tråkiga. Kan inte ens sitta själv.
Mina instinkter säger åt mig att busa, vända upp och ner på, attackittla och träna läsning/matematik osv när jag ser barn. De där *pekar på bilden* är så... Små...

Nä, om det blir barn någon gång blir det nog adopterade barn.

 

Men jag tar min roll som Farbror-Zarah väldigt seriöst och köpte i sann Genusanda en lila body till Albin med en stor rosa elefant på. Det fanns förvisso en blå/grön sån, men den hade inte röda muddar och man kan ju inte ha kläder på sig som inte syns.


Fiiiibrer!

Jag har fibrer nu!

 

Shit vad snabbt det går...


Jag är van vid crapyassmobilemodem-standard så 10/10 är helt fantastiskt!

 



Awesomeness


Vardagen rullar vidare

eller den har nyss börjat rullat.

 

Jag har varit kass på att uppdatera, men det har varit juuul och nyår och jag har haft fantastiska veckor med att flänga runt i landet och mellanlanda mitt bland fantastiska människor. Först var jag hos mamma i Norr sen i Malmö en sväng och hälsa på skåningen, och därmellan var jag hemma i Borås för att fira nyår.

 

Men nu är det vardag igen... Och fina fina Isabelle kommer på besök idag! 


Julstädning

Jag går in i mitt vardagsrum och får en shock. Dude wheres my stuffs?

 

Aah visstja, jag städade igår...


Snart hemma

Om precis en vecka så kommer jag vara hemma hos mamma och försöka sova istället för här hemma.

Eller nej, om en vecka kommer jag sitta i mammas soffa och borde sova men istället sitter uppe halva natten och pratar med mamma, som det brukar vara.

 

Jag saknar allt "hemma" så otroligt mycket, värst är det vid högtider som jag blir påmind om att jag inte har någon familj här nere.

 

Och så var det en kompis som skadade foten för ett tag sen och jag sa till honom att om han behövde hjälp med handla eller vad som helst så var det bara att ringa.

Nä tyckte han, han kunde bara ringa till sina föräldrar som bodde i stan.

 

Paow, stort slag i magen. Stor fet påminnelse om hur ensam jag är här nere. 
Jag försöker förneka det och jag har ju vänner här så jag är inte socialt ensam. 

Men om något skulle hända? 
Har jag någon som skulle kunna skjutsa mig till sjukhuset och hem igen? Nej.

 

Också lite därför jag drar mig för att söka det där jobbet i Göteborg, jag säger att jag inte orkar flytta. Men sanningen är nog det att jag kan inte se hur jag ska kunna flytta utan varken bil eller körkort. Den som ställde upp förra gången kanske inte ställer upp igen?

Missförstå mig inte, det är inte så att jag går runt och känner mig ensam här nere. Jag har jättemånga fantastiska vänner.
Men det där det där med den där tryggheten, jag har ingen som jag kan ringa till när allt har trasslat till sig.
Visst jag kan ju ringa till min mamma, men hon kan ju inte göra så mycket.





Politiker på besök.

En politiker och en facklig snubbe kom på besök på jobbet idag för att kolla vad det är vi gnäller om.
Men det var kasst, de kom, pratade med en kollega och gick igen.

 

Några av de där som tycker en massa saker om ekonomin borde sätta upp sig på vikarielistan.

Hoppa in och jobba ett par timmar är väll inte för mycket begärt?

 

Typ som idag, jag hade gärna tagit ledigt idag och låta en sån person jobba istället. Ena kollegan var tvungen att hjälpa till på en annan avdelning innan mellanmålet och den andre skulle prata med politikern. Vid mellanmålet var vi full bemanning men sen var en kollega tvungen att stanna kvar i matsalen med några som drog ut på tiden och den ena var tvungen att hjälpa till på en annan avdelning. 
Sen tittade den första kollegan in, men slutade kort därefter och den andre kom in och var också där en stund innan det var dags för den att gå hem. 

Liksom... Jag är glad att de kunde komma på precis de tidpunkter som är mest stressigt, men... Äsch, det var en dum och stressig dag med några onödiga konfliker för att jag var stressad och försökte hålla koll på gruppen.

 

Jag har inget emot att ha ett jobb med högt tempo, tvärtom det är det som passar mig bäst. De småjobb som jag har trivts bäst i är de "stressiga" jobben.
Det är det där att känna att jag är dum och sträng som är jobbigt och det där konstanta dåliga samvetet för att jag aldrig har tid som är jobbigt. Det är mycket lättare när det finns kollegor som kan backa upp en bakom de opoplulära besluten och som kan avlasta lite grann så man kanske har lite tid över att prata med de där som behöver lite extra vuxenkontakt.

 

Jag mår verkligen skitdåligt de dagarna när jag kommer hem på kvällen och inser att jag inte ens har sagt hej till några av barnen i min grupp.

Men det är mycket bättre nu sen vi fick en till pedagog till avdelningen, jag hoppas det kan fortsätta så trots nedskärningar.

 

Jag hoppas att det där korta besöket faktiskt kommer hjälpa oss. Jag gillar mitt jobb hemskt mycket egentligen, jag tycker om kollegorna och jag tycker om barnen jag har i min grupp. Alla 35 har väldigt speciella personligheter


Reviderad önskelista


  • Årsförbrukning av hörlurar (eftersom jag alltid lyckas ha sönder såna, vet inte hur).
  • Garn, tyg, penslar, färger, dukar (you know, det vanliga)
  • Pulsmätare (så jag inte behöver dra till gymmet för att träna kondition)
  • Presentkort på Ikea
  • Extern hårddisk
  • Skrivare till laptop
  • Ny kamera
  • handpenning till en bostadsrätt
  • en diskmaskin
  • en häftpistol (och vit täckfärg och träramar så jag kan göra egna dukar att måla på)

Plockar vuxenpoäng

Jag börjar klockan tolv, så hur har jag spenderat min förmiddag?

 

Jag har tvättat och betalat räkningar.

Hur blev livet så här?

 

Fast jag har fortfarande grönt hår, antar att det jämnar ut sig då


Träningsresultat


Sen LCHF-start (början av maj) -8 kilo
Sen träning (start slutet av maj)-4 kilo
Sen juni (då jag började mäta mig) -15 cm runt midjan (tre klädstorlekar)


Sedan hösten 2009 när jag kom fram till att jag ville bli frisk från ätstörningar och ångest
-30 kilo


Alltså... Det är sjukt, jag kan inte greppa vad som har hänt de senaste åren. Det är som en bubbla som jag bara har drömt.
Jag minns inte längre hur det kändes att må så dåligt som jag gjorde det året, men det var nog det jag behövde gå egenom för att överleva.

Min egen skärseld, jag gick genom helvetet och kom ut mer fantastisk än någonsin.


Ibland får man återbäring från karmakontot.

Jag fick ett mail från SJ i morse, tydligen hade de ställt in mitt tåg...

Så jag ringde och undrade whats up with that?

 

Jag fick vänta en stund och så kom telefontanten tillbaka och tydligen eftersom det var så många byten (är man snål har man en begränsad budget får stå ut med sånt när man beställer biljetter) och ett av tågen var inställda så skulle jag få åka buss till Alingsås och sen tåg till stockholm och sen tåg till gävle istället. Är det okej undrade hon?

Eh... ja jag kan väll överleva med ett tågbyte mindre.

Och du kommer fram en timme senare, är det okej? Det blir inte för sent?

No offence, men jag åker rätt mycket tåg och jag är väldigt nöjd om det är så att jag kommer ända fram. Tiden är inget man prioriterar när man regelbundet åker långt. Fast det sa jag inte... Jag sa bara att det var lugnt.

Sen knappade hon in, sen sa hon "oj... Det finns inga biljetter kvar på den sträckan..." en kortare tystnad uppstod från båda sidorna telefonen Det var liksom därför jag beställde biljetten i mitten av oktober hann jag precis börja tänka innan hon knappar igen på tangentbordet. "men det fanns en förstaklassbiljettkvar! Ja du får åka första klass hela vägen från Alingsås... Är det okej?".

 

Eh... Pja... Det är lungt, jag tror jag leva med det.

"Hehe, jaaa jag beklagar om det blir för omständigt att åka i förstaklass."


Men gosse...*

Haha snart är det jul!

Mamma har köpt ett nytt hus och berättade över telefonen att hon har gjort i ordning "mitt" rum! (egentligen gästrummet, men hon tänkte mest på mig ).
Min kusin som har flytt till Irland kommer också "hem" på besök.

Jag längtar, jag längtar, jag längtar och det är bara några veckor kvar nu :D

Jag längtar efter mamma, jag längtar efter mina syskon, jag längtar efter mina kusiner, jag längtar efter min faster, jag längtar efter mina vänner. Jag längtar efter att komma hem igen helt enkelt.
Och jag längtar efter julgodistillverking, julmatlagning, julklappsinslagning.

Jul är familjens högtid och familj är det bästa som finns och om ynka sex veckor får jag träffa alla igen i elva underbara dagar!
superhappyface is on!


*Gosse är dialektalt (från byn jag är ifrån egentligen) och används på allt och alla, ungefär som "Dude", fast det kan också användas när man är arg på någon.

"Määh GOSSE! Ä'lu dum i hela huvve ällä!?" *låta som en äkta infödd inavlad Gästrikare som jobbat på "värke" (verket) hela livet*

 

Och eftersom det är jul och mamma har som vanligt önskat en önskelista:

  • Årsförbrukning av hörlurar (eftersom jag alltid lyckas ha sönder såna, vet inte hur).
  • Garn, tyg, penslar, färger, dukar (you know, det vanliga)
  • handpenning till en bostadsrätt
  • en diskmaskin
  • en häftpistol (och vit täckfärg och träramar så jag kan göra egna dukar att måla på)

Vad väljer man?

Nu gör jag det igen, vägrar gå på toa fast jag är kissnödig.

 

Egentligen borde jag sova för en timme sen. Det roliga är att mina sömnstörningar har blivit värre sedan jag bytte medicin. Eller ja, när jag väll sover så sover jag fantastiskt bra utan att vakna upp tio gånger per natt. Men det har blivit svårare att somna. 

De förra fick mig att somna lätt men gå runt och vara trött hela tiden med migrändeluxe.

 

Vad väljer man? Må fantastiskt bra utan sömn eller må fantastiskt dåligt med sömn?


Åkerspöke goes logicsolution

Jag fryser
jag är hungrig
jag är kissnödig
och jag måste ta ett beslut om ett lägenhetsköp.

Jag funderar på att lösa det genom att sova, den mest självklara lösningen.


Fast jag blir nog inte lägenhetsägare inom närmaste dygnen. Jag besökte den fantastiska lägenheten och kände ingen kärlek.

Jag kan inte förstå varför, den är fortfarande fantastisk. Läge, planlösning, månadsavgift, nyrenoveringen. Allt är faboulus.

 


But no love... Den var mindre än jag trodde (45 för en etta lät ju så stort) och jag kunde inte se möbleringen framför mig.
Dessutom var sovalkoven bara 140 djup, funkar det att klämma in en 160 säng om man verkligen vill att det ska passa?

 

Åkerspöke do not sleep in anyting less then 160, a diva needs space!

Awesome!

Jag råkade glömma att lägga in semestern i vårt schemasystem vi har, så min semesterlön kommer i slutet av denna månad istället för den förra.

Grejen är den att jag får semester för 100% fast jag jobbar 75%, så jag får två veckors fulltidslön, plus 93kr om dag i semestertillägg, vilket blir ungefär 1000 kr extra.

 

Sen så har jag jobbat fulltid en vecka i sommras under jouren, vilket också blir runt 1000 kr extra

 

Så denna månad får jag en fulltidslön! Och jag har dessutom 3500 kr på mitt sparkonto.

 

Happyface is on :D


Vem vill följa med på maratonshopping i Göteborg? 


Första skoldagen

Eller nej inte riktigt, skolan har inte öppnat än. Men det känns lite så just nu, jag ska tillbaka till jobbet efter semestern och alla kommer vara där.

 

Kommer bli som att träffa alla igen efter sommarlovet, precis som förr i tiden.

Jämnföra semestrar, solbränna och hur mycket man har växt (eller ja, kanske inte det sista).

 

Jag ser framemot det faktiskt, jag tycker om mina kollegor

 


What to do?

Jag börjar jobba imorgon klockan tolv så jag borde vakna senast elva. Så för att få mina åttatimmars sömn så behöver jag gå och lägga mig senast tre... Fyra för att få sju timmar (som jag egentligen bara har behov av).

Men frågan är då, ska jag vara duktig och förståndig och inte vända upp och ner på dygnet eller ska jag gå och lägga mig nu och vakna tidigt imorgon?

Fast det jag kan göra på förmiddagen är ju samma saker som jag kan göra nu i natt

 

Bara att det att allt är så mycket trevligare på natten.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0